- Project Runeberg -  Med Kaaparen till Afrika /
212

(1945) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tisdag 2. 6.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vändning och Förenta staternas ultimatum till Spanien
hade just ingått. En lördagskväll sågo vi plötsligt
raketer och annan illuminering över staden, medan
forten sköto salut. Vi förstodo att krigstillstånd inträtt
mellan U. S. och Spanien.

Nu var det på den tiden så, att svenskt sjöfolks ideal
var amerikanska skutor och »yankee-coasters» med god
mat och höga hyror i »dalers» och den som i en skans
bevisligen kunde skryta med att ha seglat med yankar
betraktades med skygg beundran. En sådan individ
kunde praktiskt taget tillåta sig vilka excesser som
helst, till exempel att vissla eller spotta i lovart, då
som nu dödssynder ombord. Man glömde den råa
behandlingen i sådana fartyg och de ökända Nova
Scotia-männen, vilka visserligen inte voro riktiga yankar men
ändå räknades som sådana. Befälet var i regel utvalda
fruktansvärda slagskämpar, gemenligen kallade
downeast buckomates. Bland oss på »Salsåker» hade ingen
seglat med yankar eller ens med utlänningar. Inte ens
Lundgren med sina sjutton år till sjöss vågade påstå
att han seglat med yankar, fast han talade hjälplig
engelska, som han lärt av en engelsk läkare på ett
sjukhus i Odessa.

På ett undantag när voro vi därför alla
pro-americans och i eld och lågor vid hoppet att yankarna
skulle klå de spanska tretumsgubbarna, som Joel
kallade dem.

Jag som nybörjare och romantiker med sångerna om
Cid ännu i minnet höll på spanjorerna och var
därför nära att få stryk den kvällen av Joel och Emil,
om inte Rurik som den verkligt renhårige kamrat han
var kommit mig till undsättning. Mot hans småländska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:11:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kaaparen/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free