Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredag 5. 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Jag visste inte om det själv, sade S., för jag
kände mig frisk som en nötkärna. Men som ung
jungman kom jag med ett fartyg till London en gång och
fick tandvärk. Det var en lördag. Av kaptenen fick jag
några shillings och kursen på St. Lukehospitalet och
kom in till en läkare, som undersökte mig. Men rätt
som det var frågade han:
»Är ni sjuk? Har ni feber? Ni svettas ju i pannan.»
»Nej, jag är all right!»
Han kände på min puls.
»Nej, jag vågar inte dra ut tanden i dag, men kom
igen i morgon vid samma tid.»
Jag gick och kom tillbaka på söndagsmorgonen.
Där satt en hel massa läkare och väntade på mig, och
mitt fall diskuterades ivrigt sedan de tagit min
temperatur. Men de vågade fortfarande inte dra ut
tanden, utan jag fick komma tillbaka igen under
tillströmning av allt flera läkare. Jag hade gott om tid,
ty vi skulle ligga i London ett par månader minst. Jag
fick naturligtvis betalt — hela 20 pund om dagen av
undersökningskollegiet. Ryktbara professorer
eftertelegraferades från alla universitet i Amerika och Europa
för att studera undret — en man som hade 45 graders
feber och var frisk som en nötkärna. Nio veckor höll
dom på med mig och kunde bara konstatera faktum.
Och temperaturen har inte sjunkit sedan dess,
Olägenhet? Nej, bara då jag ätit litet mer än vanligt,
kommer maten i kokning i magen och jag befrias helt
automatiskt från det jag förtärt. Skål!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
