Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lördag 13. 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gården. På detta område finns nu The Premier Mine,
där sedermera Cullinandiamanten hittades.
Stade berättar utmärkt, koncentrerat och logiskt. Jag
lyckönskar mig att ha träffat två så utmärkta
berättare som han och kaptenen, var och en bra i sitt slag.
Men kaptenen har en glimt i vänstra ögonvrån och
i den avläser jag stundom en förvåning över hur
mycket en sjöman kan slå i en godtrogen landkrabba.
Men skrattar bäst som skrattar sist.
Ingen av svenskarna i Capetown har lärt känna
boers så bra som Stade (genom sitt giftermål).
Dessutom är han väl den ende svensk som talar boernas
språk, afrikaans, den holländska som talas i Sydafrika
och är en blandning av den ursprungliga holländskan,
franska från hugenotternas tid, litet engelska och en
massa hottentottord, som förvandlats så att en
europeisk tunga kan uttala dem. Stade kan verkligen
S. A. U:s historia.
Man måste komma ihåg att negrerna såväl som de
vita äro immigranter i det område som nu kallas
Sydafrikanska Unionen och vid holländarnas hitkomst på
1630-talet beboddes av hottentotter, bushmän och
strandloopers, ett folk som liknade hottentotterna och
endast bodde utefter havsstranden, där de levde av
fisk och musslor. Numera finnas inga renrasiga
hottentotter. De ha blivit uppblandade med vita och
malajslavar importerade från Indien. Bushmän existera nu
endast i Kalahariöknen, dit de drivits av de svarta.
Strandloopers äro för länge sedan utdöda.
Indierna kommo till Durban när sockerindustrien
började och det blev svårt att få negrerna att arbeta.
Ty varför skulle de arbeta, då deras käringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
