Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ve
&6
4
3 ristine satt hemma i sitt varma rum och skref
bref till fadern, d. v. s. till lotsåldermannen,
ty Njedel kunde icke läsa skrifvet.
Farbror Anders hade nyss följt statsrådet till
vagnen och sedan hade han gått ut, som han
brukade om aftnarne; han hade så mycket att
göra.
Bäst hon satt och stirrade i lampan för att
hitta på någonting att skrifva om, knackade det
på dörren, och doktor Bennechen kom ned i
rummet.
» Förlåt — har pappa åkt till balen?» frå-
gade han.
»Ja, för ett ögonblick sedan,» svarade Kristine.
»Åh, det var förargligt, jag ville åka med.>
Detta var nu en stor osanning af den hygg-
lige doktorn, ty han hade tvärtom stått vid gat-
hörnet och väntat, tills vagnen körde bort.
Men då han nu stod vid målet för sin intrig,
blef han alldeles handfallen, och han skulle säker-
ligen ha gått igen, utan att säga ett ord till, om
icke Kristine hade sagt: »Kanske vagnen kommer
tillbaka igen>.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>