Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RR AS on 0 ra ÖS RA Rn
>»En af de allra-, allra-skandalösaste,» svarade
| Caroline bestämdt.
» Åh strunt,, menade Sofie, »den var väl inte
I värre än de flesta herrhistorier af det slaget. Det
| må ingen tro, att herrarne äro sådana dygdemön-
| ster, och det skulle då inte heller vara bra om de
| vore det.»
| »Hvad menar du, Sofie?» frågade Louise för-
färad bortifrån soffan.
»Ja, du med din dygdige Hans! — Jag me-
nar hvad jag sade, att oerfarna, för mycket hygg-
liga” herrar är det traäkigaste, det vamjeligaste;
jag vet.>
Denna sentens lades till grund för en debatt.
Men då de pratade som ifrigast, visade sig stats-
rådinnan i den halföppna portieren och sade:
»God afton, små flickor! Nå, här är då konver-
sationen riktigt i gang! Akta dig, Hilda, du
sätter koppen utanför. Här ä’ två unga kaval-
jerer, ’som be om en kopp té, om damerna till-
låta?»
Extraordinarierna Hiorth och Bennechen syntes
nu bakom statsrådinnan; ty det var ett besvuret
aftal mellan dessa båda mönstervänner, att de
skulle söka vinna den älskade under fullständigt
lika chance. Alfred tog derför Hiorth med sig
hem, när Sofie var hos Hilda.
Det hade emellertid blifvit mörkt, och fru
Bennechen lät tända lamporna i den stora salon-
gen, så att ljuset föll dämpadt genom den half-
| öppna portiéren in 1 kabinettet, der ungdomen
I skrattade och pratade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
