Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sr 145 cen
Fru Knoff, som hade en af jernvägsfunktionä-
rerna till bordsgranne, satt så att hon icke kunde
hålla ögonen på sin man, kommendersergeanten,
om hon ej vände sig helt och hållet ifrån bordet.
Detta var emellertid mycket obeqvämt både för
frun och hennes granne. Ty hon var en korpu-
lent dam med gulaktig, tjock hud och osundt ut-
seende, som gaf redaktören anledning till att påstå,
att «fru Knoff såg ut, som om hon hade mjältbrand>.
Men då det ännu vid första rätten var döds-
tyst rundt omkring bordet, hviskade Mortensen
till brudgummen bakom Kristines rygg: «Ni måste
börja med skålarne, Mol>
«Jag trodde, att det inte gick an före ste-
ken —>
»Jo bevars, tvärtom! Det är högst modernt
att talen börja vid soppan.» Redaktören klingade
hårdt på sitt glas, och brudgummen reste sig och
talade: ;
»Mina damer och herrar! Det är mig i denna
betydelsefulla stund ett djupt kändt behof att ut-
tala, huru mycket jag beklagar, att jag vid detta
bord, der ändå så många af mina kära äro försam-
lade, måste sakna den, som jag isynnerhet i dag
helst måste önska att se hos mig. Jag menar min
hustrus far, hemmansegaren Nils Vandmo.»
Kristine tog fram sin näsduk.
«Du vet sjelf, kära Kristine, huru innerligt
jag är fästad vid min ende broder och huru stort
värde jag sätter på den klenod han anförtror
mig —>
Här fick fru Gluncke ett högst opassande an-
fall af hosta. Talaren sände henne en hastig blick
Arbetare, 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
