Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RN ER ERS OR
SE 170 ANSE
Och de förläto hvarandra, och de utplånade
hela det förflutna för att lefva i hvarandras kärlek
»den korta tid, som var qvar>.
Från den dagen öfvertog doktor Bennechen
Kristines vård. Hans mor såg forskande på honom,
då "Han; berättaderdet; och han kunderej låta bli
att fixera henne lika skarpt: "Men det Vär en stor.
lättnad för honom, då fru Bennechen i deltagande
ton sade: »Stackars Kristine!” Jag är bara ’så rädd
för att hon har fått den svåra gikten af att bo i
källarvåningen; det skall vara så osundt, läste jag
häromdagen.»
Kristine och Johan nämnde aldrig sins emellan
farbror Anders” namn; och han å sin sida aktade
sig noga för att möta doktor Bennechen.
På det hela taget talade de ej mycket. Men
då han slutat byta om omslagen och skaffa henne
all den lindring han kunde, ville hon gerna, att
han skulle sitta nära invid sängen, Hon låg då
stilla och såg på honom; men hon tyckte icke om
att han såg på henne, fastän han heligt försäkrade
att hon i hans ögon var nästan som förr.
Kristine hade hela den fasa för sjukhuset, som
är så ingrodd och så väl grundad hos allmogen.
Men slutligen lyckades doktorn öfvertala henne att
låta flytta upp sig på lazarettet.
Den dag, som var bestämd till hennes flytt-
ning, var en solskensdag i början af april. Posten
medförde ett bref från åldermannen, som hon med
möda stafvade sig igenom.
» Kära Kristine! Länsmannen sade, att jag
måste skicka in skriftliga klagomål och jag har
så gjort, och nu har mitt klagomål kommit till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
