Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FO
>»Bum — bum — bum —>» gnolade statsrådet
och gick af och an, skramlande med nycklarne.
Men åldermannen, som alldeles icke visste med
sig att ha sagt något anstötligt, men deremot
tyckte, att statsrådet var en obegripligt nedlåtande
herre, ryckte Njedel i ärmen: »Jag tror jag frå-
gar honom om vägen?»
Nj&del nickade och åldermannen reste sig
upp: » Ta inte illa upp, hans höghet, men det var
något som jag gerna ville fråga om.»
»Jag står till er tjenst, herr lotsålderman!»>
» Är inte hans höghet öfver alla länsmän, rot-
mästare och ingeniörkaptener ?»
»Joo, joo,» medgaf statsrådet.
Åldermannens ögon lyste af glädje. Ändtli-
gen hade han då fått tag i den rätte; nu skulle
han också »sjunga ut» om den der vägen. Och
hans länge hopsparda vrede skaffade sig luft i en
vältalighet, som statsrådet emellertid icke förstod
mycket af.
»Om hvilket vägstycke är här fråga?» sporde
han med en häntydning på en stor karta på väggen.
Åldermannen, som var van att sköta kartor
från sin skepparetid, letade sig snart till rätta.
Statsrådet satte på sig sin guldlorgnett, tog en
passare ur ett etui på bordet och mätte stycket
med stor noggrannhet.
Derefter talade han sålunda på sitt flytande
lugna sätt: »Ser ni, herr lotsålderman, detta är en
karta öfver vårt vägnät. Tänker ni er alla dessa
röda, gula och blåa linier utsträckta i ex linie, så
skulle det bli ett ganska ansenligt stycke, inte sant?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
