Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ER Rn 2 a EN RA na an fa
ene 0 Ån
»Jo,» medgaf åldermannen; han förstod icke
hvart detta skulle leda.
>»Och om ni så för jämförelsens skull vill be-
trakta afståndet mellan denne passares ben» —
statsrådet höll fram den — »ni ser, att afståndet
är inte större än en pappskifvas tjocklek.>
Aldermannen stirrade från passaren upp på
statsrådet och så ned igen.
» Ser ni nu, min käre lotsålderman Seehus, så
litet är det af er öfverklagade vägstycket i för-
hållande till hela landets vägnät; och vill ni nu
inte sjelf medge, att det kanske vore — hvad skall
jag säga? — litet för mycket begärdt, att den,
som skall ha hela detta komplicerade kommunika-
tionssystem i sitt hufvud — att han skulle kunna
utsträcka sin speciella omsorg till en så obetydlig
del af det hela som detta?» Statsrådet höll fram
passaren ända inpå åldermannen.
Åldermannen glodde med öppen mun. Rik-
tigt klart förstod han det icke, men han kände,
att taget slant denna gång också, och samma
känsla af att någonting kokade inom honom kom
igen. I det samma gick dörren upp och Anders
Mo kom tillbaka, följd af Mortensen, expeditions-
sekreteraren och de andra, som stannade i dörren
och i sidorummet för att höra huru denna märk-
värdiga händelse skulle sluta.
Mo hade trots Mortensens protest vändt upp
och ned på Kaos, och ända nere på bottnen af
hyllan hade han funnit ett skrynkligt gult omslag
som han mycket lugnt drog fram.
Alla voro i tysthet ense om att Anders sjelf
hade gömt dessa dokument der af elakhet. Nota-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
