Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rien Mortensen mumlade med en mörk min: »Nu
är han mogen.» |
Statsrådet satte på sig guldlorgnetten och öpp-
nade omslaget, så att en liten damsky flög opp.
»Här står löpnumret, skrifvet med er egen
hand, herr expeditionssekreterare! Kollationera löp-
numret.»
Den lille herrn sprang bort, som om han sjelf
var löpnumret, men innan han hann fram till sitt
protokoll, återkallades han i en olycksbådande ton.
Statsrådet hade nämligen läst ett par rader af
ansökningen och utropade plötsligt: »Men huru har
detta dokument kommit till oss?»
Då nu expeditionssekreteraren kom tillbaka,
satte statsrådet sitt stora hvita pekfinger under ett
ord i texten så eftertryckligt, att det blef ett djupt
streck efter nageln: »Hvad står der? Der står be-
neficeradt gods.»
» Biskopen i Kristiansand» - inföll Njadel,
som följde med i andlös spänning.
» Alltså hör detta mål till kyrkodepartementet,
inte hit», sade statsrådet vresigt.
»Ja, men — men —» började expeditionssekre-
teraren, »jag mins inte nu längre, nej sannerligen
jag det gör — men kanske tyckte jag då, att
tvistens föremål var af sådan beskaffenhet — >
> »Tvistens föremål!» afbröt statsrådet mycket
strängt. »Här är inte fråga om tvistens föremål,
utan om god departemental ordning, och enligt
denna öfversändas alla mål, som röra forna kyrko-
gods, till kyrkodepartementet. Det är en gammal
regel, som herr expeditionssekreteraren inte borde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
