Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 214 —
omkring den ofantliga bläckfläcken, från hvilken
en mängd svarta strimmor runno ned, arbetade
inom extraordinarien Hiorth någonting, som han
så gerna ville säga. Bara han visste om det var
en qvickhet eller en kolossal dumhet! Ty ibland
gjorde han i det afseendet bittra missräkningar.
Ändtligen tog han mod till sig och sade halfhögt:
»Wartburg».
Det var en qvickhet; extraordinariens hjerta
svälde af stolthet. Men då det upplystes, att det
var Hiorth, som hade sagt den, blef der en stor
och oförstäld öfverraskning; och det fans till och
med några, som från detta ögonblick bibehöllo en
misstanke om att Hiorth icke var så dum.
Men det beslöts enstämmigt, att Mortensens
plats skulle kallas >» Wartburg» och att »den mo-
numentala bläckfläcken> aldrig skulle få utplånas
eller öfvermålas. Och så fast klibbade den vid
Mortensens plats, till och med långt sedan Mortensen
hade bytt ut den mot en bättre, att det var all
utsigt till, att både bläckfläcken och Hiorths qvick-
het skulle bestå, så länge departementet bestod —-
och det vill återigen sannolikt säga: ända till kort
före domedag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
