Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
efter tändstickorna", hviskade Mari, “nu öppnar
jag dörren.“
“Passa nu riktigt på, Svante“, hviskade
Greta. "Sätt upp näsan och se morsk ut.“
I detsamma gick dörren upp, och ljuset
strömmade ut i det mörka rummet på den gamle herrn,
som stod helt nära dörren.
Då stämde de båda barnen upp med sina
vackra, starka och klara röster julens sköna psalm
Den signade dag, som vi nu hftr se
Af himmélen till oss nedkomma,
Han blifve oss sftll, han låte sig te
Oss allom till glftdje och fromma.
När versen var slut, så neg Greta mycket
djupt, och Svante bockade sig. Den gamle herm
hade tyst gått in och satt sig i stolen. Där satt
han helt stilla och såg ut som själfva gubben
vinter. Det långa hvita skägget böljade ned öfver
hans breda bröst. De bistra ögonen sågo så skarpa
ut under de buskiga ögonbrynen. Men det glänste
i alla fall så besynnerligt i dem, att Greta kom
att tänka på stjärnorna därute.
Mari, hon stod borta vid dörren och torkade
sig ideligen med förklädessnibben i ögonen. Men
tänk, när versen var slut ropade patron: “En
gång till", och när barnen för andra gången
kommo till sista raderna, då hände något märk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
