Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nu reste sig Afo helt sakta från bädden,
öppnade en af de många askarna och tog ut
borgmästarinnans stora plymagerade hatt. Sedan
hon svept in sig i sitt lakan, satte hon hatten
på eldgaffeln och höll den högt i luften. Så
utstyrd slog hon upp garderobsdörren. Tjufvarne
hade nu tändt ljus i en blindlykta, som de fört
med sig, men just som lådan gick upp, skred
Afo fram som en vålnad bakom dem. Hatten
nickade och vickade högt uppe vid taket,
lakanet, som hon dragit öfver hufvudet, släpade om
henne, och med eldgaffelns nedre ända slög hon
och ramlade på kakelugnsluckan, så att det lät
som en hel musikkår. I det svaga och fladdrande
eldskenet såg hon ut som ett spöke, och karlen
och kvinnan rusade med det onda samvetets
vanliga förskräckelse hals öfver hufvud ut samma
väg de kommit, lämnande lykta, låda, pängar
och allt.
Men alla i huset hade vaknat af bullret,
och när frun rusade in i boden, klädd i
nattmössa och täcke, fann hon Afo kiknande af skratt
och skakande af köld.
På det sättet kom Afo i tidningen, ty
redan dagen därpå stod hela händelsen att läsa
i Aftonposten. Alla människor ville se Frotte.
En gammal herre skickade på julaftonen ett bref:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
