Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Nå“, sade hon, “nu är jag färdig.“
Modern dikterade: “G — u — du.
“Färdigt“, sade Ida, som ansträngde sig att
skrifva stort och väl, riktigt som tryckt stil.
ah — ö — ru, fortsatte modern.
uÄn mer då?“
“Ingenting mer. Sätt nu papperet öfver
din säng ined fyra knappnålar, så få vi se hvad
som sker.u
uGud hör“, läste Ida, medan hon fäste upp
det. uJa, det vet jag nog, men af mig skall
han slippa höra några osanningar, det skall du
få se, mamma.“
I detsamma kom Idas bror Valdemar och
ropade på henne.
aVill du följa med ned till ån och skära
pilkvistar? Jag skall sätta dem som korgar
omkring blomsterrabatterna“, skrek han.
Ja, det var nu tydligt, att Ida ville. Hon
kilade ut genom dörren, och hand i hand sprungo
de båda barnen utför gård ssluttningen och sedan
landsvägen framåt.
Modern satt kvar vid fönstret och sydde,
och under det hon sydde, tänkte hon på sina
båda barn, som mödrar bruka göra.
Valdemar var trygg och lugn, klok och
förståndig, men Ida däremot liflig och varmhjär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
