Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hängde nyckeln tillbaka och sprang hem; när
han steg in, var klockan sex.
Hans sinne var nu litet lättare, han deltog
med duktig aptit i frukosten och gick därefter
i skolan.
I fem dagar fortsatte Knut på samma sätt.
Svårt var det att stiga upp, tungt var det att
hugga, men Knut höll i sig, och kunderna blefvo
icke strandsatta på ved. Men då började man
prata i byn, om att det spökade i Lars’ vedbod.
Gubben, som började bli bättre, hörde tydligt,
hur det högg om morgnarna, fast nyckeln hängde
på sin plats, både när Ers-mor gick, och när
hon kom igen. Den sjette morgonen vågade
sig Knut icke dit.
Men det märkvärdiga var, att oaktadt Knut
verkligen sträfvat så mycket han förmått för att
godtgöra och försona sitt fel, så fick han ändå
icke någon inre frid. Det kändes alltjämt lika
tungt inom honom.
En dag blef det honom outhärdligt, och
han frågade modern:
"Mor, när du har gjort något illa och bjuder
till att arbeta och göra det godt igen, blir du
inte glad då?“
“Menar du mot Gud?“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
