Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dig i sin kalla famn, och du skall aldrig mer
hitta hem."
Men Per hade en stark förtröstan till Gud,
och därför var han aldrig rädd.
"Det hjälper inte, hur du andas, du gamla
troll", sade han, uför i morgon låter Gud solen
skina, och då far dimman sin kos.u
I detsamma hörde Per en stark knall. Han
visste inte, om det var stenen, som föll ner eller
en jägare, som var ute och sköt, men Per
vaknade, och det var morgon.
Dimman låg tät och kall öfver honom, där
han låg nere i dalen, men solen brann i
träd-topparne som eld, och det kom snart en varm
vind och slet sönder det lätta flor, som
morgonen spunnit mellan buskar och gräs,
Per reste sig och ruskade på sig. Ja, han
hade verkligen sofvit hela natten invid den där
stora stenen, och nu var det en ny dag.
Nystanet låg bredvid honom, det hade han
tappat under sömnen. Nu tog han upp det och
började sin vandring på nytt, ganska frusen och
mod fälld.
Men han hade icke gått långt, förr än
skogen började glesna. Solen trängde fram mellan
träden och sken så varmt på honom, fåglarne
sjöngo från hvarje gren, och snart stod han vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
