Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Någon boklig kunskap kände Pedro ej tilL
Det fanns inga folkskolor där i landet. Han
förstod att korsa sig, att stänka sig med
vigvatten och att bedja en bön till madonnan, det
var allt. Men flitig och flink var han, glad och
modig.
Men det dugde icke att vänta längre. Vattnet
måste aflämnas så friskt som möjligt, och
Pedro-måste återtaga sin gång med en hink i
hvardera-handen. Så kom han som vanligt förbi S:t
An-dreaskyrkan. Dörren stod öppen, och han hörde
helt tydligt prästens röst ända ut i den klara
luften. Hur svalt och vackert det såg ut
därinne i de höga, halfskumma hvalfven! Han
kunde hvila ett par minuter där — det kunde hanr
— och helt tyst tassade han in, ställde
försiktigt vattenflaskorna invid väggen och smög sig
fram till en bänk, i det han gjorde korstecknet.
Det var morgonmässa, och prästen sade midt i
en sats: aJesu ok är ljufligt, och hans börda^
är lätt. Fråga vattenbäraren därute, huru han
skulle kunna bära sina vattenhinkar, om han
icke hade något ok. De skulle blifva honom
för tunga. Likaså skulle hvarje börda blifva
oss för tung, om vi icke bure den under
Jesu ok. Han har därför i stor barmhärtighet
sagt oss, att vi skola taga det på oss hvar dag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
