Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Allt som solen från sin middagshöjd
Sjunker ner, och bådar hans förvandling,
Mörknar mer och mer hvar sinnlig fröjd,
Ljusnar mer och mer hvar ådel handling.
Lifvet icke mer i lånadt skick
Med ett magiskt sken hans syn bedrager;
Med den vises långe skårpta blick
Ser han allting i dess sanna dager.
Lyckan skådar han med liknöjdt bröst;
Om hon mörknar, blir han ej förtruten;
Ingen frukt är röfvad från hans höst,
Af hans hand i blomningstimman bruten.
Åra, skönhet, rikdom eller makt —
Hvilken trollstaf, som hans likar söfver,
Tånker han dock med ett vist förakt:
Samma stoft blir af oss alla öfver.
Han, förföljd, kan möta, ny Sokrat,
Sina fiender förutan håpnad,
Dricka bågarn> le åt deras hat,
Med odödlighetens styrka våpnad.
Att ha uppfyllt siria plikters mått,
Såsom lånk i kqdjan utaf tingen,
Hafva gagnat och gjort likar godt,
Denna n/utning — såg mig, är den ingen?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
