Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon ryste förfärligt, men samlade sig;
Sen sprang hon föi’tviflad tillbaka,
Bland törnen och tistlar, med blödande hål,
Förstörd och förvirrad till sinnen och själ,
Dem harmen och lidandet skaka.
((Hvarthån nu, hvarthån, o barmhertige Gud!
<(Hvarthåri hår på jorden mig vånda?»
Förlorad, förtviflad till heder och hopp,
Hon till den olyckliga trådgården lopp,
Att göra på lifvet en ånda.
Hon dignade, maktlös till hand och till fot;
Hon kröp till den löfbundna salen;
Der tog hon sitt låger bland vissnade spön,
På rasslande löf, i den yrande snön;
Der låg hon, bestormad af qvalen.
En gråtande gosse hon framfödde der
Med vild, outsågelig smårta.
Hår såg hon sitt ödes förfärliga mål.
Hon ref ur det yfviga håret en nål,
Och stack i den nyföddes lijerta.
Och når hon fullåndadt sitt blodiga mord,
Då först hennes sans återvänder.
Hon ryste af fasa för samvetets ljud:
(<Hvad gjorde jag nu, o min Herre och Gud!»
Hon ropte och vred sina händer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
