Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Såg, kånner Assur än, hvad sig tilldrager hår?
Hvad tror man om Arsace ? och vet man h vem han är ?
OTANE.
Nej, denna hemlighet är ånrtu dold för alla.
Man vördar Nini röst och Gudarnas beslut.
Det ljus ej hunnit än på håpna sinnen falla,
Hvad pligter mot sin son, hvad håmd han vill påkalla.
Man är bestört och stum; man vån tar den minut,
Då detta helga hvalf, som ingen vågat störa, j
Skall öppna sig, att slut på dagens fasor göra.
Vid altart folket är; soldaten vapenklådd;
Azema synes sjelf vid ^rafven, blek och rådd,
Till himmelen sin blick och sina hånder lyfta.
I templet Ninias nu inviger sin arm,
Att oförskråckt emot sitt dolda offer syfta.
Den dystre Assur går, i raseriets harm,
Att samla lemningen af sin förströdda skara.
Jag vet ej de förslag, han hvålfver i sin barm.
SEMIRAHIS.
Ack! det är mer ej tid att den förrådarn spara.
Må Assur, lagd i jern, trots allt sitt öfvermod,
Bli lemnad åt min son, att brottets lön förfara.
Och, gjutet af hans hand, låt min medbrottslings blod
At rättvisan, i dag, dess första offer vara.
Dö må han! - Ninias, i sin Azemas famn,
Från min regerings brott befrie dessa, bygder.
Lås, Ninus! i min själ; försonas skall din hamn*
Du ser åtminstone hos mig en moders dygder.
Hvem är det, som sig hit med hastad gång beger?
Ack, allting åt ntin själ förnyad skräck bereder!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
