Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den stolta krigarns röst ej mina öron hinner’,
Och blodet gåser ej vid vapnens höjda gny.
Från skogens muntra jagt ser jågaren mig fly
Till bergens enslighet, der den förmätna lunden
Går utan straff förbi min båga,hångd för vinden.
Mitt hjerta, snart förtårdt af grymma känslors hår,
Som röfva från mitt hopp och rikta mitt begår,
Ser blott sitt lidande allt annat öfvervåga,
Och skall alls ingen del uti din lydnad åga?
Hvad? du tillhöra mig, för det Dermid befallt!
Hvad? vågar du ett bröst, så kånslolöst och kallt,
Emot ett annat bröst, så fullt af ömhet, sträcka,
Och svara på min suck med tårar, som förskräcka?
Nej, jag har älskat dig, och skall du blifva min,
Så tar jag ej din tro af annan hand, än din,
Och slösar icke mer med mina trohets eder.
Nej, förr mot detta bröst er åska slungen neder,
J himlens andar! Jag kring jorden villseförd,
Till rykte, till förnuft, till varelse förstörd,
Vill hellre se mig glömd af menniskor och dagen,
Vill hellre, på mitt lugn och på milt hopp bedragen,
All ödets oförrätt se på min hjässa tömd,
Ån till det största straff, af alla, finnas dömd,
Att till mitt ömma bröst ett stenhårdt hjerta sluta,
Som ej kan älska mig, och mina känslor njuta.
MALVINA.
Hvem, grymme! har så sagt? - och sjelf hvad
säger jag?
O du, som långe kånnt milt ödes hårda lag,
Af denna saknans stund hur dristar du begära
En annan kånslas röst, än sorgerna mig lära?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
