Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
under hela ferietiden. En sådan talang kan man inte
låta sitta obegagnad i en folkskola.»
»Hör du, Louise», sade baron Sixten, »vill du
komma in här i paviljongen, så få vi språka ostörda
en stund.»
»Det är just inte årstid för paviljonger nu; ingen
stör oss här, tycker jag.»
»Men jag han inte tala här, hör du», sade han
retligt och häftigt, i det han öppnade dörren. Hon
gick in och satte sig på en af rörsofforna.
»Nå, här har du mig. Hvad vill du mig nu
egentligen», men hennes röst lät orolig under den lätta ton
hon antagit.
Baron Sixten började gå upp och ned, sneddande
golfvet med långa steg. Han teg fortfarande i synbar
strid med sig själf. Höstsolen sken in genom de smala,
höga rundbågsfönstren och aftecknade trädens glesa
blad och kvistar på golfvet. Skuggorna dansade på
nedre kanten af grefvinnans bruna sidenklädning, som
i solljuset lyste som guld. Hon satt litet bakåtlutad
och teg. Under den sinnesrörelse som visade sig i de
båda syskonens drag, blef deras likhet ännu mer
påfallande än vanligt. De voro båda af en ädel typ, men
hennes ansigte hade mera karaktär och kraft än hans,
som i sin regelbundna skönhet hade ett
hvardags-uttryck af slapphet, hvilket endast vid vissa tillfällen
gaf vika för en sporadisk energi.
»Nå, Sixten, hur blir det?»
Han slutade sin marsch och kom fram och satte
sig bredvid henne.
»Ser du», sade han, »saken är att jag är i val
\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
