Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som blifvit förderfvad redan innan jag kom i min linda?
Ingen annan behöfver lida så här. Anar han hur ondt
han gjort mig?» Derefter kom hågkomsten af, hur god
han varit, hur han varit den ende, som tänkt på henne
och sökt upp henne, och sist och kanske också först
hur intagande han var, hur väl han förstod att vara
både glad, öm, vänlig och omhuldande, allt hvad hon
just nu behöfde. Hon tyckte sig söfd som af ett opiat
— om hon icke vaknade skulle det döda henne, så
kändes det. Hon längtade att se människor, mycket
folk, mycket buller. Att bara, gå och tänka på
detsamma och detsamma, det pinade ihjäl henne. Derför
var den här bjudningen en så stor lycka.
Hela gästvåningen på Riddersvik var upplåten åt
långväga resande. Rum efter rum var upplyst med ljus
på toaletterna, och ändå svängde den ena slädan efter
den andra upp på gården med människor från det
närmaste grannskapet. Grupper började samlas i salongerna,
och som der var mycket slägtingar, som sammanträffade
från olika håll, var stämningen fullkomligt befriad från
all stelhet. Det saknades väl icke små anmärkningar
för hvarje nytt sällskap, som infann sig, men de voro
af det oskadligaste slag och gåfvo vanligen blott
anledning till en noggrann undersökning af några slägtled,
som vredo sig in i en labyrint af lysande namn.
Baron Sixten, som helt och hållet oväntad
infunnit sig i sista stunden, och som skämtat ett ögonblick
med grefvinnan Louise öfver hennes misslyckade försök
att handla bakom hans rygg, till dess han lyckats för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
