Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
not. Der bockade han sig och drog sig tillbaka. I
samma ögonblick slutade uvertyren med några kraftiga
ackord.
Artisten gick fram och tog sin viol ur lådan. Han
for några gånger med fingrarne genom det yfviga håret,
slängde det med en knyck af hufvudet tillbaka från
pannan, strök med sin fina, rödhörnade näsduk öfver
stråken, satte violen under hakan och knäppte litet på
strängarne, samt gaf ändtligen Eva en vink. Hon steg
fram och satte sig vid pianot. Hela rummet dansade
för henne; det var icke egentligen att hon var så rädd
för musiken, men hon hade lidit mycket under den
sista tiden, och hela den närvarande situationen
plågade henne. Hennes falska ställning till baron Sixten,
som han genom sin hviskning ånyo framkallat, ja, hela
den falska ställningen i hennes inre till henne själf
visade sig så tydligt för henne, när hon satt och hastigt
vände bladen för att få upp den rätta sidan, att hon
icke kunde häjda en nervös skakning, som kom hennes
händer att skälfva.
»Var lugn, fröken, eljest kan jag icke börja»,
hvi-skade artisten i hennes öra. »Jag skall stämma litet,
medan ni sansar er.»
I detsamma kom Eva att slå upp ögonen. Öfver
nothäftet såg hon stödt mot dörrposten midt emot ett
hufvud, hufvudet af en man, som hon icke sett förut.
Det var egentligen icke ett vackert ansigte, men det
var ett klokt ansigte med ett gödt uttryck. Han stod
och såg ut öfver den fyllda salongen med ett nästan
likgiltigt lugn, icke någon blaserad likgiltighet, men
som om han stått der och tänkt på någonting annat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
