Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Åh, jag liar bara varit så dum en lång tid»,
sade Selma.
»Odräglig», sade Eva, »det erkännes gärna.»
»Ja, jag begriper inte —»
»Hur du kunde misskänna honom så grymt. Nå,
hur gick det till att försonas?»
»Det var bara i går afton —»
»Efter klockan nio —»
»Hur vet du det?»
»Jag anar — nå efter klockan nio?»
»Jag var ute i vreten för att dra ihop
blekväf-ven–jag var ju tvungen att gå förbi boden —»
»Naturligtvis — och sedan?»
»Ja, jag satt nedhukad och drog åt mig väfven,
och då var det någon som lade händerna öfver ögonen
på mig och bad mig gissa.»
»Det var att afsluta din långa sorgeperiod på ett
lätt och skämtsamt sätt.»
»Han är nu så full af spektakel. Och nu vill han,
att vi ska förlofva oss rigtigt. Och han har hopp om att
få köpa lokalen; han har två tusen hopsparda kontant.»
»Nå, men du var väl duktigt ond på honom för
hela den här långa tiden, som du fått gå och gråta?»
»Ack, kära Eva, hvad var det värdt att låtsas om
det efteråt, när det var bra igen. Det är bäst att låta
udda vara jämt. Karlar tycka minsann inte om, att
man bråkar om småsaker», sade Selma och vred ifrigt
vattnet ur de rena kläderna.
»Men se», fortsatte hon, »nu är jag alldeles
tvungen att tala om det för prostinnan, och det får du lof
att hjälpa mig med.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
