- Project Runeberg -  Eva. Berättelse /
207

(1888) [MARC] Author: Amanda Kerfstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Louise! Hon kände det, som om hon aldrig mer skulle
kunna visa sig för dem, så förkrossad var hon.

Men småningom svalkade den friska aftonluften
hennes upphettade ansigte. Landskapet var så vackert
och fridfullt, och naturens mäktiga inflytande började
återställa jämnvigten. Medan hon for tillbaka till sitt
tomma, ensliga hem, återtogo de för ögonblicket
undanskjutna bekymren sitt välde. Förödmjukad, som hon
var, kunde hon betrakta ett annat människolif med
mindre fördomsfulla ögon. I känslan af hennes egen
felaktighet, hade hennes blick förlorat något af sin kalla
skärpa, hennes djupt rotade motvilja hade lemnat rum
för en önskan att döina mildt — att försona

Men var det blott på ett håll, hon hade något att
försona? Medan hon for hem i den stilla
kvällsskymningen på den jämna, hvita landsvägen, greps hennes
själ af en annan stor ånger. Huru lågt hade hon ej
tänkt om den hon älskade! Honom hade hon ej
tilltrott kärlek nog, att med henne bära hennes lifs skam,
och nyss hade dock en annan man, hvars skaplynne
och samhällsställning för honom bort göra det mycket
svårare, en man som visste allt, bedt henne att bli
hans hustru.

Hastigt blixtrade det till vid horisonten en — så
kort derpå en till — och derpå oupphörligt täta, starka
kornblixtrar, som flammade upp öfver hela himmelen
och liksom öppnade en utsigt af bländande ljus. Inför
detta högtidliga skådespel, som visade sig för henne
midt i den djupaste enslighet, började hennes sorger
förefalla henne så små, hennes stolthet så lumpen.
Ack, hvad betydde på det hela högt eller lågt, ära eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:12:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kaeva/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free