- Project Runeberg -  Bland fält och ängar. Berättelse för barn och ungdom /
12

(1908) [MARC] Author: Amanda Kerfstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vi den för Annero. Och nu är det sagt och därmed
punkt.»

Och Olle var så lik sin pappa, när han sade
det, att mor Anna klappade honom rörd på axeln
och sade: »tack för namnet, |*min gosse. När du
lägger punkt till, så törs väl ingen säga något emot.
Gud signe stället och dig med.»

När de hade ätit och tackat Gud för maten,
kröp Olle med Kalle ned genom luckan, och där
nere bland mjöldammet förtrodde han honom hela
historien om tapescheringen, och Kalle lovade att
tigga litet kli av nämdeman, som just hade mäld
inne, till klister. »Men det borde nog vara kokt»,
sade han villrådig.

»Det gör nog Mina i morgon, innan mor vaknar.
Men jag vill inte gärna tigga av nämdeman. Det
går i alla fall rakt inte an att vara utan bröd.»
Och Olle drog upp sin portmonnä och lämnade Kalle
en krona. »Köp mjöl av honom för den här, så är
du hederlig, och då kan vi ju ta en slunk till klistret.»

Kalle tog kronan, men han visste nog, vad han
tänkte. Han hade en talande och kvick tunga, bara
han var mätt, och han skulle nog röra nämdemans
hjärta, om han fick honom för sig själv en stund, så
att hän skulle få god råge, när mjölet såldes. Det
behövde Olle inte veta, och en så pass stor väntjänst
kunde han väl göra honom för alla gånger han ätit
potatis där uppe i kvarnkammaren.

Det var en tidig otta do båda vännerna gjorde,
när de, medan solen just höll på att stiga över
skogsbrynet, begåvo sig av till Annero. Klistret hade
de i en kruka En gammal skurborste hade de under
någon förevändning fått låna av mjölnarmor, och en
träpall hade de med sig. Olle var så munter, att
han sjöng hela vägen i kapp med fåglame, som just
började morgna sig. Klockan var tre på morgonen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:13:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kafaltang/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free