Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nog streta med ’en i flera vännor, för kärran är så
liten.»
»Du behöver inte befatta dig med halmen, jag
skall låta rävsa ihop den och köra den till
Puttka-lion.»
»Kalpumian», viskade Lena med en förebrående
blick i sina blå ögon.
»Nå, här ha vi nu syster», sade ryttmästaren.
»Vad heter du min flicka?»
»Mina», sade Lena.
»Jaså, Mina, ja det var ju rätt det. Nå, hur
går det med axklippningen?»
Mina slog upp sina pigga, bruna ögon.
»Jo då, det går nog bra, det», sade hon och neg,
»fast saxen är litet åbäkig. Men mor nändes inte
ge oss sin bästa sax. Olle har en kniv, han.»
»Jag kunde låna henne min, pappa. Skall jag
sitta här på dikeskanten, medan du är borta, säg
pappa?»
»Ja, det passar ju bra det. Bara det inte är
fuktigt på marken.»
»Kanske fröken kunde sitta på kärran», förefelog
Olle, »om vi tar bort säcken.»
»Ack nej, jag ville sitta bredvid Mina och klippa
med hennes sax, så får hon vila sig.»
Ryttmästaren klappade henne och gick med ett:
»ja se nu bra efter henne, hör ni det.»
»Ja, hör ni pappa säger, att jag behöver ses
efter», sade Lena och skrattade. »Då förstår ni väl,
att jag inte är någon fröken, bara en flicka.»
»Ja, men när man är så där fin.. .* sade Olle.
»Jag heter Lena», sade Helena hastigt, med en
lätt rodnad. Det var något i hennes känsliga hjärta,
som kom henne att skämmas över de inånga
rim-soma på klädningen och de lackerade kängorna.
»Vad det måtte vara roligt att gå barfotad»,
sade hon.
»Åh ja», sade Olle, »bara en hade skor för söndan.
Men si, när en växer, så förslår di rakt inte.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
