- Project Runeberg -  Bland fält och ängar. Berättelse för barn och ungdom /
20

(1908) [MARC] Author: Amanda Kerfstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Håll till godo», sade Olle och räckte fram korgen.
De &to en stund under tystnad. »Hör nu flickor»,
sade Olle slutligen, »vill ni se, hur jag kan stå på
huvudet och äta. Det är så svårt, så det kan bara
konstmakare göra. Men ni får inte skratta för då
storknar jag.» Och han gjorde en hastig sats och
stod på huvudet. »Ge mig nu en bit bröd i mun,
Mina, men skratta bara inte.»

Men det var omöjligt att låta bli, de skrattade
däremot båda med full hals åt Olles många
krumbukter, när han skulle tugga brödet, där han stod
med de bara fötterna uppe i luften vilande på händer
och huvud.

När Lena lyfte upp ögonen, såg hon sin pappa
stå där uppe på vägen och betrakta dem. Hon blev
förskräckt — hon tyckte, att han hade tårar i ögonen,
men han sade genast helt muntert: »Jo, det var ett
arbetsamt sällskap. Jag tror Lena bara kommer och
hindrar er.»

»Nej visst inte», försäkrade Mina, »hon har hjälpt
oss, två fulla skäppor. Nu ha vi frukostrast.»

Olle, som kommit på fötterna i en fart, plockade
litet skamsen ned potatisskalen i korgen.

Lena hade önskat att stanna kvar, men hon
visste att ryttmästaren ville ha henne med sig, och
hon sprang genast upp till honom. »Får jag komma
hit i morgon med?» viskade hon, och fadern svarade:
»Ja bara du inte stör dem, de arbeta för sin
vinter-föda, förstår du, de måste vara ihärdiga.»

»Jag skall hjälpa dem pappa. Jag kan arbeta
jag med. Låt den där stora saxen vara hemma, Mina,
jag skall taga med min egen och låna Britas. Hur
dags kommer ni?»

»Så tidigt kan inte fröken vara vaken», sade
Olle, »men välkommen, när fröken vill.»

Ryttmästaren tog Lena vid handen och gick
framåt landsvägen.

»Kom tidigt, så är du snäll», ropade Mina efter

dem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:13:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kafaltang/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free