- Project Runeberg -  Bland fält och ängar. Berättelse för barn och ungdom /
22

(1908) [MARC] Author: Amanda Kerfstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

något som är mitt eget, då får jag väl ge dei|i. Det
är väl inte farligt.»

»Ah nej, de kanske kunna ge dig igen, vad
som är bättre än allt vad du hittills ägt», sade han
och klappade henne. »Gåvor och gengåvor stärka
vänskapen, som du vet.»

»Om de vilja ha mig till sin vän», sade Lena
blygt, »får jag då, pappa?»

»Varför frågar du så?»

»För mamma kanske tycker...»

»Du har mitt lov att ha dem till vänner», sade
han, »och att hjälpa dem med hela skörden.»

»Pappa, när gossarne komma hem, vill du låta
bli att tala om det där namnet», sade hon. »De
skulle bara göra spektakel.»

»Ja, det skola vi ha för oss själva, Lena», sade
fadern skrattande.

Stackars lilla Lena hade svårt att sova följande
natt. Hon var nervös och var så ivrig att vakna i
riktigt god tid, att hon oupphörligt tittade upp och
såg på klockan. Men som det plägar gå, när barn
skola väcka sig själva, så somnade hon just, när hon
skulle vakna, och solen stod högt på himmelen, när
hon slutligen slog upp ögonen. Men vad det var
roligt att ha nägot att längta efter! Hon klädde sig
med ovanlig iver och kunde knappt sitta stilla på stolen,
medan frukosten varade. Hennes mamma undrade, om
hon hade feber, »ty själv hade hon då knappt lagt ihop
sina ögon på natten», men som detta enligt hennes
påstående hände varje natt, så fäste man sig icke
mycket vid det, då friherrinnan detta oaktat tycktes
må förträffligt.

När Lena ätit, sprang hon genast upp till Brita.
Där fick hon på sig sitt tarvligaste förkläde och sina
grövsta skor, och där packades hennes korg. Efter
åtskilliga invändningar fick hon låna saxen och därpå

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:13:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kafaltang/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free