Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det lian lämnade honom och hurtigt gick i riktning
mot köpingen.
Ja, nu var Olle allena och hade två dyrbara
hästar på sitt ansvar. Först hoppade han ned på
marken och satte sig i lugn och åt sina smörgåsar,
men efter som tiden skred fram och skymningen
föll på, böljade han känna sig ensam och kuslig,
varför han igen kröp upp på Bruntes rygg och
småpratade med honom för att hålla sig vaken. Men
han hadé arbetat strängt hela veckan, solen var i
nedgående, allting var så tyst omkring honom, allt
utom skogen, som susade sin sövande sång. Olles
huvud böjde sig allt mer ned mot hästens hals, och
medan han ännu höll tömmen stadigt i sin lilla
solbrända hand, vilade hans kind snart emot Bruntes
man, och han sov och glömde hela färden.
Under tiden hade Hans träffat sina vänner, de
båda sönerna till major Mellgren. Snart slöto sig
länsmannens söner Arthur och Karl Elfström samt
ett par ynglingar, vilka stodo i köpingens enda
kryddbod, till sällskapet. Man hade skaffat sig små
visselpipor, mungigor och lergökar, varjämte de båda
bodbetjänterna rikligen försett sig med papperspåsar, vilka
skulle tjänstgöra som kanoner. Så väl utrustade
be-gåvo sig allesammans till cirkustältet, där föreställ*
ningen just skulle begynna. Det var icke utan, att
Hans kände sig illa till mods vid åsynen av publiken.
Han var van vid fint och bildat sällskap, och här
fann han en samling halvrusiga sällar, vilka kommit
direkt från köpingens utskänkningslokal och genast
knuffat sig fram till de bästa platserna. Några av
dem hade satt sig på tvären på bänken och ett par
höllo på att dricka turvis ur en ölbutelj. Bland några
bönder, en hop tjänstfolk och barn syntes här och där
en och annan tarvlig fruhatt. En sålunda
sammansatt publik hade Hans aldrig sett. Han kände det
obehagligt genast från böljan. Tältet luktade av osande
lampor, av fuktig halm och tobak, och därinne var
kvavt, hett och halvskumt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
