Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trött som Lena var, steg hon upp ur sängen
för att kläda sig ocb gå in till modern, som hon
visste redan hade gått upp i sängkammaren. Hon
hOrde faderns och herr Bergs röster nere från
verandan, det var ju faderns vana att sitta därute och röka
efter maten. Kunde någon stund vara lämpligare?
Hon kastade en schal över axlarna, stack fötterna
i de små tofflorna, som stodo vid sängen, och smög
i sitt långa nattlinne in genom kabinettet till modern.
Det var ljust därinne av septembermånen, som
satt full och rund rakt mitt för fönstret. Modem
låg redan, hon var kanske klen.
»Mamma», sade Lena sakta.
Friherrinnan reste sig. »Vad är det, Lena, är
du sjuk nu igen?» sade hon.
Ack, det kändes ett smärtsamt stygn i det lilla
barnahjärtat vid detta »nu igen». Men Lena hade
ett ärligt uppsåt, hon fick icke låta avskräcka sig.
»Mamma, jag kunde inte somna, men jag är inte
sjuk. Jag ville så gärna tala vid dig, bara några ord.»
»Kom bit till mig då. kära barn, så att du inte
förkyler dig. Vad är det du vill, min lilla flicka?»
Tonen lät vänlig, och Lena kastade av sig schalen
och kröp upp i sängen. Men när hon låg med armen
om moderns hals tätt invid henne i denna förtroliga
ställning, som hon aldrig förr intagit, då smälte hennes
hjärta, hon brast i gråt, och hennes bekännelse ström*
made fram utan hejd mellan snyftningar, suckar och
smekningar.
»Mamma — ack förlåt mig — det är så skönt
att ligga så här — och jag har aldrig varit snäll mot
dig — jag har varit så tyst och stel — och du har
känt dig ensam och olycklig — därför har du läst så
mycket böcker — och varit för dig själv och bara
haft Hugo. Jag förstår det nu alltihopa. Vill du
förlåta mig — jag vill bättra mig — jag vill bli
annorlunda — jag vill vara din flicka likaväl som pappas.
Ack, svara någonting mamma, det värker i mitt
bjärta.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
