Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Så har då du inte blivit fet, Anna. Jo du,
vi ha kommit tillbaka. Söderström började längta
hem, och vi tyckte, att när vi kommit osä för så
pass, att vi kunde böija vår affär här hemma, så
skulle det väl inte vara omöjligt att tjäna sitt bröd
i sitt eget land. Nu har vi satt upp bageri i Norr*
köping, och det tycks gå bra, som det ser ut nu.»
Mina begrep genast, att det var mor Annas
syster, som kommit hem, och hon steg fram och
sade helt frimodigt: »Får jag lov att hjälpa moster
av med kappan?»
»Är det här din flicka det», sade fru Söderström
och klappade henne. »Ja, vi ha inga barn vi, och
det känns nog tomt. Vi hade två, men dem fick vi
lämna i två små gravar där borta», och hon torkade
sig i ögonen med sin hopvikta näsduk. »Ja, jag skall
lägga av mig kappan en stund, men jag har inte
lång tid på mig, för jag åker på snålskjuts, skall jag
säga, och min skjutskarl skall vända om strax efter
middagen. Jag fick tag i det här budet vid
stationen.» Hon gick ut i farstun och kom tillbaka med
ett par stora paket och en korg.
»Nu kommer jag med dopp», sade hon
muntert och öppnade locket. Korgen befanns proppad
med alla sorters färska bullar och kakor. »Och här
skall du ha, Anna, håll till godo.»
Mor Aima öppnade paketen med sina sneda
fingrar, under det fru Söderström medlidsamt be*
traktade henne. Det var annat än hennes egna
feta hvita händer, där de tre tjocka guldringarne
glänste.
När papperen drogos av, visade sig ett fint svart
klädningstyg och en vacker rutig schal.
»Kära Lovisa», sade mor Anna helt rörd, »det
här är alldeles för fint för mig.»
»Nej, se det är det då partu inte», sade Mina,
som nu fått eld i den lilla kokugnen. »Det skall då.
bli en] hjärtans fröjd att få se mor fin en gång i
tiden»,- och hon gick med strålande ögon fram till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
