- Project Runeberg -  Fortuna /
99

(1884) [MARC] Author: Alexander L. Kielland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

218)

På vägen inåt staden gick Abraham i en
egendomligt upphöjd, stridsfärdig stämning.

Orediga bilder och minnen från hans ung-
domsläsning kommo fram i hans sinne och:
målade för honom en framtid i spetsen för ar-
betarrörelsen; dimensionerna växte, han ref
upp alla broar, han rensade i all den tjocka
samhällsorättvisan, och då han hann fram til]
staden, hade han just kommit derhän, att Clara -
och hans far böjde sig för honom och sade:
du hade rätt.

Men Steffensen gick tvär och butter hem-
åt; Grete var icke heller glad; hon förargade
sig på faderns vägnar och var ej heller all-
deles nöjd med Abraham. |

»Det fins ta mig tusan inte så fega ar-
betare i verlden som ni», sade Steffensen till
en gammal timmerman, som hade varit med
1 silfverdeputationen.

» Vi ha så litet att stå emot med.»

»Bah! Om vi bara hölle ihop.»

»Ja, några af oss hålla ju ihop — med
direktionen», menade timmermannen.

sJa, livad ha ni nu för tack för allt ert
eländiga kryperi?»

»Det skall visa sig i längden.»

»Ja, det skall det>, brummade Steffensen
ilsket; han förstod häntydningen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:13:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kafortunas/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free