Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
man i halft obestämda ordalag gaf ordföranden
fria händer. ;
Stora köpmän i små förhållanden hata
alltid hvarandra, emedan den ene icke kan
röra sig utan att vara den andrei vägen; men
bankdirektör Christensen hade ett alldeles
särskildt horn i sidan till Carsten Lövdahl.
Och det var icke allenast derför att Lövdahl
växte honom öfver hufvudet; nej, Christensen,
som från barndomen hade lärt sig handeln och
själf arbetat sig upp — rik hade han först
blifvit genom sitt giftermål — han kunde rent
af icke tåla, att denne pösige vetenskapsman
trängde sig in i köpmansverlden och ville spela
mästare der.
Genom alla slags intriger och genom att
använda hela sitt inflytande hade det lyckats
honom att hålla professorn utanför styrelsen
för hans bank, der Lövdahl eljest hade varit själf
skrifven; och då han nu halft om halft hade
de andras bifall till att utrensa Fortunåväx-
larna, vände han sig genast till verkställande
direktören, hvilken var honom lydig som en
hund, och gaf hopen de nödvändiga befall-
ningarna.
Marcussen kom derför en dag halft leen-
de och halft häpen in till professorn med ett
par växlar i handen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
