Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ikejl
som det påstods, att han hade litet pengar på
sparbanken; men dem hade han alltid tänkt
lemna efter sig åt Grete. Skulle han nu börja
tära på dessa styfrar, återstod ingen annan
utsigt för henne än fattigvården, när han gick
bort. Han försökte ännu att trotsa, men i
själfva verket satt han der darrande och vän-
tade på sin dom.
» Nå», sade han så barskt han kunde,
»skall jag vara maskinmästare eller inte?»
»Nej, ni skall inte vara maskinmästare»,
svarade Abraham lugnt.
Han kände, huru Grete, som satt bredvid
honom, sjönk tillsammans; men Steffensen
sprang upp och började svärja och dundra,
som han brukade.
Abraham var fortfarande alldeles lugn
och njöt af att se, huru scenen utvecklade sig
alldeles som han hade tänkt. Nu ansåg han
ögonblicket vara inne att säga det afgörande
ordet: |
»Kommer inte Steffensen ihåg, attjag lof-
vade att åta mig saken?»
Jo, det kom han ihåg, och gamle Steffensen
var dum nog att tro det.
»Åh, det var inte så dumt ändå», svara-
de Abraham och smålog; »och då jag nu
hade åtagit mig att hjälpa, så tänkte jag, det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
