Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187
minens slut, det måste gamle Jörgen själf
medge. j
Och .småningom blef det brukligt i sta-
den att sätta in -sina sparpengar hos Carsten
Lövdahl; den högre ränta han gaf gjorde att
Marcussens sirliga kontokuranter voro mycket
att föredraga framför sparbanksböckerna.
Och då gamle Jörgen väl fick smak på
dessa inkomster utan möda och nästan utan
risk, uppgaf han sin småaktiga försigtighet
och blef nästan ifrigare än sonen att få ett
finger med i denna lysande Lövdahlska affär,
från hvilken det dröp så mycket guld.
Då Morten Kruse första gången kom hem
— tillsin hustru med räntorna på de pengar, som
tid efter annan satts in hos Carsten Lövdahl,
lade fru Fredrikke sina magra armar om sin
mans hals och hviskade:
»Det är visst nästan 7 procent, Morten!»
»Det vet jag inte, jag har interäknat ef-
ter», svarade Morten med värdighet, »men det
följer en rik välsignelse med den mannen.»
»Men dessa pengar, ska vi inte sätta in
dem på banken? Det är ändå säkrare!»
»>Som du vill, Fredrikke.»
Och så blefvo dessa pengar insatta på
banken.
Men åtta dagar derefter sade frun:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
