Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
åsigter rörande religionen, att han omöjligt
kunde tro, att det var af uppriktigt hjärta
som den gamle vetenskapsmannen nu satt och
sjöng salmer bland damerna och följde med
Clara till kyrkan, ja, till nattvarden.
Men det kunde han ju icke tala med sin
far om, och han gick derför bara ur vägen.
För öfrigt var det öfver professorn ett
lif, en rastlös verksamhet, som stundom nästan
oroade Abraham. TI alla bjudningar deltog
den gamle mannen, och på kontoret var han
bittida och sent.
En dag lät han Abraham underskrifva
en växel.
Abraham tog leende pennan:
»Ja, kan du ha någon glädje af mitt namn,
så var så god! Gud och hela verlden vet ju,
att jag inte eger någonting.»
»Det är ju också bara en formsak», sade
professorn hastigt och tog papperet, »mitt namn
är ju det vigtigaste.»
»Ja, ditt namn är som Faraos nöt, det
slukar mitt utan att bli det minsta fetare af
det.»
»Men ditt namn, Abraham, kommer en
gång att bli lika godt som mitt.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
