Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
229
lille Rasmus. kröp ihop i en vrå och stirrade
oafvändt på Marcussen; att han ej skulle till
någon af bankerna med ett enda papper, det
kunde han ej förstå, och han grundade på,
hvad det skulle betyda.
Men då klockan gick mot ett, kom Ta-
raldsen trafvande, den gamle vaktmästaren
från Norges Bank; han sprang alltid i smått
traf och svängde med armarna.
Framför Marcussens pulpet stannade han
och hälsade; ett. osäkert leende darrade på
hans gamle ansigte, i det han frågade :
»Det är — hm — naturligtvis glömska ?»
»Hvilket?» sade Marcussen torrt.
Småleendet försvann alldeles, och andlös
af öfverraskning frågade Taraldsen åter:
»Ska” edra växlar inte infrias i dag?»
» Nej.»
»Herr Marcussen! Folk säger, att ni är
en skämtsam karl, men det här — —>
»Jag skämtar inte, för fan!»
Gamle Taraldsen rättade på sig; hvar och
en satt nedlutad. öfver sitt arbete, endast lille
Rasmus” ögon mötte hans. Gossen var blek
af förskräckelse; han började förstå.
Äfven för gamle Taraldsen började det
klarna; men strax derefter blef han återigen
helt förvirrad, ty han kände till hela omfån-
-
+
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
