- Project Runeberg -  Guldsaxen. Äventyrsroman /
52

(1926) [MARC] Author: Axel Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Irma Brand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Skönt! Vi får talas närmare vid, sen dansen
väl kommit i gång, vi träffas alla tre litet senare
på kvällen nere i vinterträdgården — kom nu,
Jonas, så jag får presentera dig för värdinnan — tro
mig, hon lönar mödan att ses!»

Tagande ledningen banade sig direktören väg
genom mängden hän mot dörren till ett inre gemak,
en punkt där — alldeles som fallet är i en bikupa,
då det gäller visen — en tätnande trängsel och ett
stegrat sorl förrådde närvaron av frun i huset.

»Tillåt mig föreställa konsul Viborg från New
York, storvilt jägare, flygare, upptäcktsresande . . .»

Jonas Viborg böjde sig ned över en smal, vit,
senig hand med långa, smidiga fingrar, en kirurgs
eller en violinspelerskas hand, om ej de av
manikyristen blankpolerade naglarna varit, vassa och
långa som klorna på en jaktfalk. En
ädelstensgnistrande markisring endast bidrog att öka
kontrasten.

»Glad to meet you, mr Viborg, how do you do?»

Konsuln lyfte på huvudet och blickade in i två
de mest outgrundliga ögon det någonsin förunnats
en dödlig att se: långa, mandelformade, gröna som
smaragd eller kanske rättare som den giftiga, ännu
av vatten oförtunnade absinten, outgrundliga som
havet, på en gång sinligt trånande och kalla som
den gröna jökelisen, med avlånga lodräta kattpupiller,
pupiller, som tycktes ha förmågan att under
viljans inflytande efter behag sammandragas till ett
knappnålshuvuds storlek eller vidgas till två svarta
gapande djup, omramade av en tunn grönaktig ring.

Lägg därtill ett ansikte, som ofrivilligt kom
konsuln att tänka på klubbmannen som påstått, att
»Irma Brand inte såg ut alls», åtminstone såg hon
inte ut som någon konsuln sett — och Jonas Viborg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:13:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kaguldsax/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free