- Project Runeberg -  Guldsaxen. Äventyrsroman /
63

(1926) [MARC] Author: Axel Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. »Kärleksgnabb»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

orkidéer, vilkas blommor fyllde luften med sina
exotiska dofter.

Baron Klewenhüller hade lämnat sin vän konsuln
uppe i baren, lyckligt och väl förankrad vid disken
mellan ett par bekanta från klubben, alla tre väl
försedda med stora glas och långa halmstrån.

Personligen hade baronen aldrig kunnat rätt fatta
behaget i att — som han uttryckte sig — »sitta
uppspetad på en högfotad pall som en lerklump på
en kavalett». Dessutom hade samtalet rört sig mest
om en del affärsförhållanden som endast måttligt
intresserade honom.

Den gamla herrn hade alltså, efter inmundigande
av sin ungdoms läskedryck, nittiotalets berömda
»Tom Collins», åter uppsökt de lägre regionerna,
gjort en rundtur genom rummen, än här än där
utbytande hälsningar med mötande bekanta, för
att slutligen sent omsider hamna ner i vinterträdgården
— som vi minnas den vännerna emellan
avtalade mötesplatsen.

Inte utan stilla belåtenhet hade han här uppdagat
i en skyddad berså en bekväm gungstol, just av
den typ baronen satte värde på. En liten handtryckning
till en förbipasserande tjänsteande hade på det
jordfasta bordets marmorskiva framtrollat en stor
iskyld whiskygrogg med vars bistånd baronen utan
svårighet fick tiden att gå.

Vi vilja till och med, om nu sanningen skall fram,
inte gärna gå i god för, att inte den frodige
klubbfilosofen rent av ett ögonblick tillät sig ta en stilla
tupplur, sövd av dansmusikens återklang och det
dämpade plaskandet från vattenkosten i den lilla
mittelrotundan . . .

Ljudet av röster inne i bersån närmast intill hans
egen kom honom att lystra till:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:13:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kaguldsax/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free