- Project Runeberg -  Guldsaxen. Äventyrsroman /
105

(1926) [MARC] Author: Axel Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Manslukerskan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Everts tankar kretsade kring den unga flickan han
nyss tagit avsked av, i inbillningen omgivande
hennes gestalt med ungdomsromantikens tjusande
skimmer.

Fast det redan var ljusan dag, och solen just redde
sig att stigande upp över Skeppsholmens och
Djurgårdslandets höjder kasta sin första stråle över
staden och strömmen, lågo gator och torg alltjämt öde
och tomma. Det var denna dygnets tystaste timma,
då bilarnas tjut förstummats och endast duvornas
kutter uppifrån takgesimserna blandat med
småfåglarnas kvitter i parkernas träd och buskar stör
vårnattens tystnad.

Den tid på dygnet då flertalet nattvandrare och
nattvandrerskor för länge sen sökt upp sina iden
och den nya dagen ännu ej begynt med sitt slit och
sitt släp — den tid då man kan vandra utåt de
stora allfarlederna från Gustaf Adolfs torg till
Stureparken utan att möta en levande varelse, utom
på sin höjd en katt, en gatsopare eller en
poliskonstapel.

Evert återfann sin cykel i oskadat skick. Någon
barmhärtig samarit hade lett den snett över gatan
och ställt den vid trottoarkanten utanför hotell
Rosenbad.

Kastande en sista avskedsblick på skådeplatsen
för sitt livs hittillsvarande största upplevelse, satte
sig Evert tillrätta i sadeln och beredde sig att sätta
i gång.

»Äh, hör nu, styrman, får jag åka med en bit?»

Evert blickade upp och kastade en förvånad blick
åt det håll, varifrån tillropet kommit; upptagen som
han varit av sina egna tankar, hade han inte lagt
märke till den talandes annalkande.

Det såg ut att vara en halvvuxen pojke, blek,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:13:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kaguldsax/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free