- Project Runeberg -  Guldsaxen. Äventyrsroman /
106

(1926) [MARC] Author: Axel Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Manslukerskan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gänglig och mager, med över pannan nedkammad
lugg och ljust hår — ett hår som det föreföll
iakttagaren inte skulle haft ont av att komma i
beröring med en sax.

Klädd som han var i bruna skor, vida, fladdrande
benkläder, uppknäppt kavaj, skjorta med s. k.
»Schillerkrage», röd, löst knuten artistkravatt och
mjuk filthatt verkade han trots sin skenbara
ungdom knappast riktigt betryggande.

Det var en typ av det slag man närmast skulle
väntat sig finna hängande kring cirkusingången före
en boxningsmatch eller bland stamkunderna på en
tredje klassens danslokal.

Medan Evert varit upptagen av att granska
motorn, hade han kommit sakta drivande nedåt gatan
från Norrbrohållet, stannat ett ögonblick för att
ägna en intresserad uppmärksamhet åt den åter
på sin plats upphängda livbojen och dess ännu
fuktiga lina och kom nu linkande den unga cykelryttaren
till mötes:

»Äh, hör nu han, styrman, nog kan han väl låta
mig få åka med en bit — han ser ju att jag har
gått och vrickat foten?»

Evert mönstrade den okände med en prövande
blick och fann att granskningen ej utföll vidare
gynsamt.

Ett ögonblick kände han sig frestad att utan
vidare parlamenterande sätta fart på maskinen och ila
i väg — dock godsint som han av naturen var och
därtill tack vare nattens tilldragelser uppfylld av
välvilja mot Gud och hela världen, kände han med
eller mot sin vilja ett visst medlidande med den av
linkandet att döma tämligen illa tilltygade
ungdomen. Att så där utan vidare lämna honom i
sticket vid en tid på dygnet, då bilarna voro få och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:13:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kaguldsax/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free