- Project Runeberg -  Guldsaxen. Äventyrsroman /
126

(1926) [MARC] Author: Axel Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. I sista minuten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lymmeln varje rörelse i rummet, och nu, då han såg
både konsuln och polismannen vända ryggen till,
tyckte han, det var på tiden att försöka sin lycka.
Redan hade han lyckats att tyst resa sig till hälften,
då han plötsligt såg sig upptäckt och förstod,
att det gällde ögonblicklig handling.

I ett nu var han på fötter och i väg mot den
öppna dörren. Förgäves sökte konstapel Fredrikson
hejda hans flykt. Vig som en vessla dök han
under armarna på polismannen och var i ett huj
ute i förstugan med den andra i hälarna på sig.
Ett ögonblick såg det ut som hade flyktingen ämnat
ta vägen upp till fjärde våningen, då han såg sig
hejdad av den uppslagna hissgrinden. Kastande
blixtsnabbt om, som en hare kastar för hundarna,
sökte han förbi förföljaren bana sig väg till den
nedåtgående trappan.

Vad som nu följde torde aldrig bli utrett:
konsuln — det enda närvarande vittnet — hade från sin
plats på tröskeln till rummet intrycket av ett
ögonblicks brottning, ett grepp från flyktingens sida åt
höftfickan till och ett utdelat slag — sekunden
därpå hade Sixten von Axen vänt benen i vädret och
försvunnit genom den vidöppna hissdörren — en
dov duns hördes långt ned i djupet, så gott som
omedelbart följd av ett gällt kvinnoskrik.

Poliskonstapeln vände sig om, han var likblek i
ansiktet:

»Gud i himmelen, han ramlade ner i hissen, då
han — då jag ...»

Konsul Viborg uppfattade i ett nu situationens
möjligheter:

»Skynda ner fort, så vi får höra, hur det gick
— för min enskilda del skulle jag, min själ, inte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:13:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kaguldsax/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free