- Project Runeberg -  Guldsaxen. Äventyrsroman /
132

(1926) [MARC] Author: Axel Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Far och son

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Konsuln tog ur västfickan upp ett guldmynt som
han, alldeles som första aftonen på klubben, mellan
sina starka fingrar i ett nu böjde samman till
samma form som myntet vid Everts urkedja:

»Varsågod, jämför nu: båda slantarna lika som
två droppar vatten, och ändå är det väl, antar jag
bortåt en tjugufem år, sen den där andra gick
genom mina händer ...»

Evert började förstå.

»Och se här vidare, här står tydligt inristat ’J. V.
— Jonas Viborg — det är så gott som ett prästbevis
gosse — så gott som ett prästbevis!»

»Min mors namn var Ottilia — Ottilia
Nyberg ...»

Konsuln skakade fundersamt på huvudet:’

»Ottilia Nyberg? — Herre Gud, den som bara
hade bättre minne, man kan inte komma ihåg allt.
— Det lär finnas folk som för ordentliga anteckningar
— lägger upp kartotek — klokt, förbannat
klokt — men litet för affärsmässigt för min smak.»

»Jag tror mamma vid den tiden stod i en skjutbana
någonstans på Söder ...»

Konsuln slog sig på låret så det small:

»På en skjutbana högt uppe på Götgatan — fan
anfäkta, du säger något, min gosse! Och Ottilia
hette hon mycket riktigt — hör du, Evert, säg
mig: var hon inte blond med stora blå ögon och
ljust, burrigt hår?»

Evert nickade tyst, alltför rörd för att kunna
säga något. Konsuln strålade av förtjusning:

»Ack, Gud ja, nu minns jag allt sammans — jag
kom dit sent en sommarafton — hade varit ute och
festat litet bort åt Liljeholmen till — fick se alla
tavlorna och gubbarna, som trummade och ringde,
då man träffade prick och så stannade jag och sköt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:13:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kaguldsax/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free