- Project Runeberg -  Guldsaxen. Äventyrsroman /
204

(1926) [MARC] Author: Axel Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Den kalla buljongen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Popoff allt ifrån denna stund kopparnas och
buljongens öden ända till dess han med egen hand
fördelat grytans rykande innehåll på de fyrtioåtta
silverkopparna och sett dem behörigen inställda på
en av kylrummets hyllor.

Intill detta ögonblick hade — baronen kunde, om
det skulle behövts, tagit det på sin ed — intet skett
med buljongen. Dock natten återstod och mycket
kunde inträffa medan köket stod tomt och de små
kopparna obevakade i kylrummets kalla enslighet.
Den gamla herrn hade en klar förnimmelse av att
något skulle ske och beslöt att skaffa sig visshet.

Rotande och letande i skafferiets dunkel lyckades
han få fatt i en större påse brunt farinsocker —
ett ögonblick senare hade han hällt ut en del av
innehållet på kylrumsgolvet och med en visp
varsamt brett ut det i ett golvet täckande, flortunnt
skikt, knappt synligt för ögat, ehuru lika lämpat
som nyfallen snö att fasthålla avtrycket av en
inkräktares fjät. Baronen drog en suck av belåtenhet,
låste kylrumsdörren i dubbelt lås och stoppade
nyckeln i fickan:

»Så där, cher maître — bäst att jag låser: silver
är ändå silver och man kan aldrig vara nog
försiktig!»

Fransmannen nickade gillande:

»Alldeles, alldeles — och ni kunde tillägga, att
där inne finns ett par geléer och ingredienserna till
en sås, som visst folk, jag känner, skulle betala
en vacker slant för att få närmare undersöka.»

De båda assistenterna hade vid detta laget redan
gått, och baronen och monsieur Labrioche voro de
sista på skansen, ännu ett ögonblick och ljuset var
släckt och allt låg i mörker. Utanför köksingången,
i den lilla Kocksgatan — omen accipio, skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:13:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kaguldsax/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free