- Project Runeberg -  Guldsaxen. Äventyrsroman /
257

(1926) [MARC] Author: Axel Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. I fiendens våld

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Du tänker på medeltidens trevliga små
tillställningar, de där där man fockade in en stackars
sate, slog dörren i lås och glömde sen att han
någonsin existerat — ja, det vore förstås en fatal
historia ... Men var inte rädd, jag gissar det inte
dröjer länge, innan någon kommer och lättar på
luckan för att se efter, om det är fågel eller fisk
som fastnat i nätet och då ...»

Konsuln fingrade i mörkret på sin tunga
automatpistol, som han höll i handen redo till ögonblicklig
användning.

»Bara man har reda på att vi finns här? Det
börjar redan kännas kvavt härinne.»

»Ingen fara — du kan vara lugn för, att deras
satans arkitekt — jag önskar sannerligen han fått
sitta kvar på Sing-Sing till döddagar — har styrt
om med en alarmklocka, som säger till när fällan
gått i lås — tyst, hörde du ingenting?»

Konsulns öra hade ej bedragit honom; ett
ögonblick till och ett sakta gnisslande hördes från
höjden samtidigt som en svag ringformig ljusning
visade sig uppe i taket — någon höll tydligen på att
lätta på luckan. Ännu ett ögonblick och en flod av
ljus upplyste den trånga cellen. Konturerna av ett
människohuvud, blickande ned över luckans rand,
tecknade sig skarpt mot den blå luften. Konsulns
pistol flög upp i ett nu:

»Hands up!»

Dock den andre var tydligen på sin vakt,
blixtsnabbt hade han kastat sig åt sidan och konsulns
kula ven oskadlig bort i rymden — konsuln gjorde
ett språng och försökte nå luckkarmen, men kom
för sent: sekunden förut hade luckan slagits igen
av en osynlig hand och fångarna voro åter som
nyss allena i mörkret.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:13:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kaguldsax/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free