- Project Runeberg -  Guldsaxen. Äventyrsroman /
272

(1926) [MARC] Author: Axel Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXII. En oväntad bundsförvant

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öppet: det här är ingen plats för en hederlig karl
som ni!»

»Som jag var, herr von Dohna, som jag var borde
ni säga — det har, Gud nåde mig stackare, gått
utför sen dess ...»

»Tala om alltsammans för mig, Schultze — ni
vet ju att jag är er vän. Lätta ert hjärta!»

»Ach Gott, herr von Dohna, det är inte mycket
att tala om — den vanliga, sorgliga historien: efter
krigets slut blev jag utan arbete, kom i dåligt
sällskap, och så gick det som det gick.»

»Det låter inte bra det där, Schultze?»

»Ja, nu skall ni inte tro, att det är värre än vad
det är, herr von Dohna — Gud vare tack, ännu
åtminstone har jag varken mördat eller stulit, fast
jag fått vara med om både det ena och det andra, som
just inte varit mycket bättre — en tid var jag
lockfågel åt en bondfångare och en tid spritsmugglare,
så kom jag som vårdare på ett privathospital ...»

Konsuln log bittert:

»Ungefär som det här?»

»Uh nej — mot det här rövarhålet var det ett
rent himmelrike — nog för att en och annan av
patienterna kanske inte var stort värre däran än
att han eller hon till nöds kunnat klara sig på fri
fot, men de hade det bra, och några konster och
trick bedrevs det då aldrig med de stackars liven
— under det att här — Pfui Teufel!»

Herr Schultze spottade föraktfullt på golvet, för
att ögonblicket därpå med en skygg blick åt dörren
till böja sig ned och med en blårutig näsduk torka
av parkettrutan.

Konsuln stirrade mörkt framför sig: vid detta
laget visste han av egen erfarenhet inte så litet om
det den andra syftat på:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:13:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kaguldsax/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free