- Project Runeberg -  Guldsaxen. Äventyrsroman /
294

(1926) [MARC] Author: Axel Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIV. I tornkammaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sade sig — från detta ögonblick kände han mer än
väl att varje ögonblick kunde bliva hans sista ...

Ännu en gång närmade sig Evert fönstret och
kastade en blick ut över öarna och skären med
deras i aftonbelysning glittrande fjärdar och sund.

Långt borta vid horisonten syntes bramseglen av
en bark på sydgående och rökarna från ett par
större lastångare och från Hävringehållet på väg
inåt skärgården kom en stor vit ångare, tydligen en
lustyacht av största slaget.

Hade Evert varit sjöman och haft tillgång till en
stark kikare skulle han lagt märke till att
barkassdäverterna voro utsvängda, klara att i ett ögonblick
fira båtarna i sjön och att styrbordsankare hängde
ned lodrätt, redo att i vilken sekund som helst låta
kättingen rassla ut ur sitt klys.

Evert tänkte ofrivilligt på allt vad konsuln
berättat honom om hans ännu obekanta styvmor, den
mäktiga amerikanska dollarfurstinnan och hennes
flytande palats med alla dess under.

Så ungefär borde den se ut, den stolta »Thunder
Child», och ofrivilligt sporde han sig, hur Jonas
Viborgs maka skulle uppta underrättelsen om
makens död, och om det skulle lyckas henne att
utkräva vedergällning ...

Evert spratt upp ur sina tankar — ute i gången
hördes steg — med varje sinne på helspänn lyssnade
den dödsdömde, han hörde tydligt på ljudet
att det var flera personer som nalkades och förstod
att hans stund var kommen.

Ett ögonblick greps han av ett vilt begär att slå
upp fönstret och gå bödlarna i förväg genom att
frivilligt söka döden i djupet.

Dock det var endast ett ögonblicks ingivelse, över
igen, nästan lika fort som den kommit — i ett nu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:13:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kaguldsax/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free