Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bland de »historiska» isländingasagorna har
Víga-Glúmssaga, af sin siste utgifvare, Guðmundr
Þorláksson, korteligen benämd Glúma,[1] åtnjutit synnerlig
aktning och företrädesvis blifvit ansedd för pålitlig.
I sin undersökning »Ueber die ältere Isländische
Saga» (Leipzig 1852) har Th. Möbius framhållit
Víga-Glúmssaga såsom särskildt viktig och i allmänhet
trovärdig samt åt en analys af just denna saga egnat
större delen af sin uppsats.
R. Keyser har i »Nordmændenes Videnskabelighed
og Literatur i Middelalderen» (Christiania 1866) s. 488
om Víga-Glúmssaga och några andra små
isländingasagor yttrat: »De ere alle troværdige og
underholdende».
G. Vigfússon gifver i Proleg. till Sturlungasaga
(Oxford 1878) följande omdömmen: »Gluma preserves
the true type of an old Saga (s. LXIX). »The text
is given in very early and pure form in A. M. 132»
(s. LVI).
C. Rosenberg säger i »Nordboernes Aandsliv fra
Oldtiden til vore Dage», II (Kbhvn 1880), s. 235, not:
«Ældst blandt nordlandske Sagaer, men af uvis Alder
ere Viga-Glums, Viga-Skutas og Ljosvetningernes
Sagaer; derimod er Vatnsdœlernes fra 1260—1280.»
Guðm. Þorláksson, sagans siste utgifvare, säger i
företalet (s. II—III) om Glúma och Ljósvetninga, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
